På midsommaraftonskvällen ställde Dennis en stor fråga. Den var väldigt oväntad och jag har nog fortfarande inte riktigt förstått det. Jag går omkring och ler fånigt och har fjärilar i magen. Varje gång jag tänker på de fina orden han sa, vilket är nästan hela tiden, blir jag alldeles varm i hjärtat och känner mig verkligen nykär igen.


Frågan var: vill du förlova dig med mig? Jag svarade ja.